Att läsa mycket nyheter utan att bli svart om fingrarna och dessutom slippa doften av trycksvärta

 

Redan från början måste jag erkänna att jag är en riktig nyhetsnörd. Men jag läser aldrig . nyheter på tidningarnas kraftigt flashreklamnedtyngda siter, om jag kan undvika det. De är svåröverskådliga och det tar en evinnerlig tid att läsa nyheter på det viset. För att kunna konsumera mängder med nyheter så krävs det knep och list. Jag har ett digitalt nyhetsflöde (med några analoga inslag) som är hyfsat likt från vardag till vardag.

Mina huvudsakliga verktyg är:

Omni – ypperlig tjänst för att snabbt bestämma sig för hur mycket man skall nörda i en enskild nyhet – nyheter till du kräks
Feedly – alla mina rss-flöden till nyheter, bloggar och annat
Pocket – alla nyheter jag vill läsa, snyggt och fint, när jag har tid, med eller utan internetanslutning
Evernote – till slut är det några nyheter jag vill spara på – de hamnar i ämnesmappar, sökbart och perfekt
Todoist: – då och då blir det några “att göra” bland nyheterna – handskas här
Google Pixel XL telefon – mitt viktigaste verktyg
iPad – mitt favoritläsverktyg för Feedly

Morgonpasset hemma

Det första som jag slukar är nattens twitterskörd, de läser jag via Flipboard, ett verktyg som gör twitterläsningen till en fröjd. Alla länkar syns, bilderna och artiklarna som det länkas till. Morgonens tid hemma är begränsad, mitt twitterflöde innehåller ofta länkar till artiklar. Med ett enda fingertryck väljer jag ”add to Pocket” för att läsa när jag har tid. Mer om Pocket senare. Sedan är det dags för Facebook, det läser jag också via Flipboard. Jag skummar igenom flödet, skriver några snabba kommentarer, väljer ”add to Pocket” på länkarna till artiklar jag vill läsa sedan.

Istället för att läsa fack- och dagstidningar samt bloggar på sina respektive hemsidor, så fångar jag upp flödet (innehållet) i en RSS-läsare. I mitt fall Feedly. Den har precis som Flipboard ett otroligt vackert gränssnitt. Återigen så skummar jag igenom texterna. Verkar något riktigt intressant så att jag vill läsa hela artikeln när jag har mer tid så väljer jag, jo ni gissade rätt, ”add to pocket”.

Det är dags att ge sig av, mot tåget. Där har jag en dryg halvtimme framför mig. Tar upp min iPad, startar Pocket. Nu har appen nästan magiskt laddat ned och sparat artiklarna i iPad:en. Allt är samlat lokalt. Under min resa så är det långa sträckor utan 4G kontakt, men som sagt, det gör inget.

Pocket har två läslägen, text och artikelläge. Jag föredrar textläget, bilder sparas och visas.

På tåget

Jag har en dryg halvtimme med egen tid. Här tar jag hand om det som har hamnat i Pocket – allt är automatiskt nedladdat och jag kan läsa i lugn och ro.  Idag på iPad, men lika gärna i telefonen.

Jag hittade en artikel om släktforskning som intresserar mig så pass mycket, så den vill jag arbeta med senare. Taggar och lägger i en att göra-lista.

Hittar ytterligare en artikel som jag vet att en vän till mig skulle uppskatta, skickar artikeln till vännen ifrån Pocket. Sedan sparar jag artikeln i Evernote till framtida nytta.

Papperstidningen Metro hamnar i min hand. Hittar en annons och en artikel som intresserar mig. Fotograferar och taggar, Evernote känner av att det är ett tidningsklipp, frågar om klippet skall importeras och taggas, självklart svarar jag ja.

På jobbet:

Då och då när jag söker efter något jobbrelaterat så hittar jag  en intressant artikel som inte är jobbrelaterade, sparar det med Pocket-tillägget i Chrome, ett tryck senare, så kan jag läsa artikeln i Pocket, på min privata tid, inte arbetsgivarens.

På väg hem:

Under dagen har jag samlat på mig intressanta fortfarande olästa tidningsartiklar och blogginlägg. Läser och bestämmer mig för vad jag skall göra med respektive artikel. En twittrar jag om, en annan Facebookar jag om. Vissa hamnar som referenslitteratur i Evernote i ”hur man gör..”

Ingen hög med tidningar att gå igenom eller lägga i pappersinsamlingen. Allt är tajmat, läst och klart.