Skolavslutningen var klar och jag på väg till jobbet. Klev över gatan, då jag tyckte att de röda och gröna lysen var lite i klenaste laget .. tänkte inte mer på det, utan gick över nästa korsning. Fattade fortfarande ingenting. Det var inte förrän jag kom ned till tunnelbanan, och pressbyrån var stängd, mitt på blanka da’n, som jag insåg att det var något som inte stämde.
Endast nödbelysningen var igång i tunnelbanan. Snabb i tanken, så frågade jag spärrvakten, om hon visste något. Men hon såg handfallen ut och visste varken om tågen gick eller något annat heller.
Jag förstod snabbt att några tunnelbanetåg var det ju inte tal om, så jag satsade istället på bussen, som gick,. Det var då jag såg att hela Södermalm var nedsläckt.
Bussen tog mig med till Fredhemsplan, där jag tänkte ta tunnelbanan den sista biten till jobbet. Men jag hann bara ned på plattformen då rösten från ovan konstaterade att det var strömavbrott mellan S.t Eriksplan och Alvik. “Bussar ersätter”. Upp från tunnelbanan.
Då finns det information om att Blå linjen står stilla, men ingen info på tavlorna och ingen information från spärrvakten, här heller, När jag skall ta mig ut från Fridhemsplans tunnelbana för att
hitta ersättningsbussarna, så fanns det ingen skyltning. Till slut hittade jag bussarna, till vänster på Drottningsholmsvägen.
Jag hade tur, det kom en buss, senare visade sig att det var denna och någon buss till som trafikerade sträckan. Vilket gjorde att det var näst intill panik för att ta sig på bussen, när vi kom till Alvik. Det fanns vakter vid tvärbanan… som även den hade haft strömavbrott.
Nu när jag bloggar några dagar i efterhand, kan jag bara konstatera att SL inte har någon beredskap alls, speciellt inte för strömtapp, i någon form. Inte heller får deras personal så mycket information att de kan informera trafikanterna. Och varför skickar SL ut väktare istället för egen personal. Frågorna är många.