Bernt Månsson – på förekommen anledning

Idag gick jag på ett frukostseminarie om Datasäkerhet, och istället för ordinarie föreläsaren som var sjuk, kom säkerhetsikonen Joakim von Braun.

Då datasäkerhet ingår i mina arbetsuppgifter var det intressant att höra vad ikonen hade att säga om det samma.

Vi var överens om detta:

* Idag är det inga finniga unga grabbar utan flickvän som skriver virus för att imponera på sina polare som inte heller har några flickvänner.

* Då var det imponans. Idag är det pengar som styr. Mycket pengar.

* Det är snabba ryck från det att säkerhetshål upptäcks tills dess att någon utnyttjar det för att sprida elak kod.

* Kortsiktigt kan man byta från Internet Explorer till Firefox, eller kanske till MAC, då intresset för virusmakare handlar om att använda medel som slår igenom fort. Varken Firefox eller Mac är populära måltavlor.. än.

Under föredraget blev jag utsatt för en virusattack.. mot min telefon. Någon försökte omedvetet att smitta ned övriga telefoner.

Såg nyss en repris av serien om Lasermannen. Fick flera mycket obehagliga minnen av serien.

Kommer ihåg en vän till mig som hyrde ut sin lägenhet på Valutavägen i Hägersten i andrahand (just den som kvällens avsnitt handlade om).

Det är mycket som inte kommer fram om hur sanslöst skruvad John var. Han lyckades med att spöa en granne som klagade på hög klassisk musik och även hyresvärden.

En annan vän åkte bil med honom i Gamla Stan, och blev vittne till hur John hoppade ur bilen och sprang fram emot en fotgängare och spöade honom för att han var irriterad på att inte fotgängaren flyttade på sig tillräckligt snabbt.

Själv har jag träffat John en gång, flyktigt, då han arbetade som vaktmästare på Grand på Sveavägen (Nej, John sköt inte Palme, då han satt inne just då). Men jag visste inte vem han var eller vad han hade gjort. Han var bara en vanlig tråkig vaktmästare.

Bää.. varför skall man ha bra minne för sånt man inte behöver komma ihåg. Och varför kan jag inte komma ihåg viktiga saker istället..